so! what have i become? a monster?
Känner mig allt för vardaglig i mina gråa byxor bruna tröja och glasögon. Ser förjävligt ut. Men! Vad gör man inte för att känna att man följer med strömmen.. ibland. Inte allt för ofta.
Tur det! Tycker jag. Men vad har jag talan? De andra rösterna har majoriteten.
öronproppar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar